Utställningen !

  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !
  • Utställningen !

L I V S V I L J A N S U T B R E D N I N G I R U M M E T

Utställningen pågår till 13 Juli på KonstCafé Korpen

___________

Text av Peter Ekström

I ett rum

Om man tänker sig att en människas hjärna vore ett rum. Och om man öppnade
dörren till det rummet och tittade in. Hur skulle det då se ut där inne? Ja det finns
bara en sak som man säkert kan säga om det. Det skulle inte se ut som man trodde
att det skulle.
Det som på utsidan såg ut att innehålla ett ganska litet rum skulle på insidan visa sig
vara mycket stort. Det skulle vara svårt att överblicka. Istället för det enkla lilla rum
man kanske förväntade sig, visar det sig ha en massa vinklar, vrår, dörrar och dolda
utrymmen. Kanske är det första intrycket att det är rätt städat och ordningsfullt.
Men tittar man noga efter så är det små högar i hörnen och andra rester slängda lite
här och där. Det kan vara vad som helst som ligger där. Delar av gamla minnen,
envisa drömmar, fragment av synintryck och dofter, halva telefonnummer och
shoppinglistor.
Om man öppnar någon av de många dörrarna så kan man till exempel komma in i ett
rum som är överfyllt av ganska gyttriga bilder. De är fyllda av figurer och färger tätt
tätt. Figurerna tittar upp lite häpet. De är inte alldeles vana vid att någon kommer in
till dem. Man tittar på dessa figurer. De tittar tillbaka. Trots trängseln på bilderna är
det inte trångt. Det är bilder som vidgar sig, som lämnar öppningar. Mycket riktigt är
detta rum också fyllt av dörrar och luckor som man kan skymta i bakgrunden. En
mängd möjligheter. Nästan för många.
En annan dörr leder till ett rum som först verkar helt tomt vitt och stilla. Det tar en
lång stund innan man inser att alldeles tomt är det inte och stilla är det verkligen
inte heller. Där finns kanske människor. Säkert sängar och sänglampor. Och
långsamt vrider sig hela rummet. Det skiftar liksom sitt eget perspektiv. Nya vinklar
dyker upp. Kanske möjligheter. Men egentligen inga öppningar. I det ganska tomma
är det rätt trångt och lite instängt. I hörnen är det skuggor.
Båda rummen finns här inne i hjärnan som är liten på utsidan och så stor på insidan.
Välkommen till Raija Hellwigs värld.

Peter Ekström

______________________

Artikel i NWT

______________________

En film här–>

, , , , , , , ,

2 comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

UA-59067736-1